(1.) Efter ankomsten till Van  (Uppsala Botaniska Trädgården rekommenderade Ven för våra växter som vi hade i Wien)  sent på våren 2017 mötte vi ett väldigt regnigt väder som fortsatte under hela sommaren. Det har räddat de växter vi har tagit från Österrike. Nästa år var vädret motsatt , dvs mycket torrt.

(2.) Vi var nya och informationen vi fick från www.dmi.dk berättade hur ovanligt var båda åren och vi gav upp för att dra några slutsatser baserade på dessa två år.

(3.) 2019 var regnigare men fortfarande mycket under genomsnittet. Redan 2018 började vi förbereda oss för ett liknande torrt väder under följande år. Vi har börjat hantera en vattenförsörjning, utökat ett dammsystem efter Lund Universitetens forskning vi introducerade en dagvattenhantering.

(4.) Efter att ha undersökt nederbördstatistiken har vi med överraskning upptäckt att den årliga nederbörden i Barcelona även i Rom är högre än i Landskrona, Malmö och säkert Ven (vi antar att den årliga nederbörden på Ven är 500-550 mm.)

(5.) Nu har vi börjat se andra kännetecken på väderläget på Ven. Vi har personlig erfarenhet av trädgårdsskötsel från Italien (Tarquinia - 100 km norr om Rom. Den svenska kungen Gustav VI Adolf stannade länge där, han  led utgrävningar av etruskiska arkeologiska objekt, plus från Wien. Vi har  referenser från trädgårdsarbete i Sydkorea, Japan och beskrivning av väderförhållandena i Mongoliet. (Mongoliet? Ja, min mamma som reser från Kina var tvungen att stanna dagar i Ulan Bator och vänta på anslutningen. Jag kommer att förklara senare varför det är en bra referens.)

(6.) Låt oss fortsätta med observationerna om Ven. Vi har stött på några få hinder, rådjuren har förstört växter för uppskattningsvis 30 000 kronor men efter att ha installerat ett staket runt vår egendom har vi tagit bort detta problem)

(7.) Generellt sett hade vi en mycket regnig vinter och tidig vår under de senaste tre åren, inklusive 2020, och började sedan april torrt väder. Vi har tappat några växter på grund av mycket vatten.

In 2020 our pond system was not able to retain all the rain water.
and in begin of June the same pond from the opposite direction, almost dry.

(8.) Vi drar slutsatsen att det regnar mycket under den kalla tiden på året, vårar är långa och relativt kalla, vintertemperaturen är högre än i Wien och lägre under sommaren. Höstar är långa och relativt varma. Nederbörd är lägre än på många europeiska platser och det finns många soliga dagar. Åskväder är sällsynta.

(9.) Den låga frekvensen av kraftigta regn och åskväder resulterar i en dålig penetrering av vattnet i djupare lager av jorden. Det är inte ovanligt att i centrala och södra Europa att ha åskväder-relaterade nederbörd som uppgår till 50 mm och mer vad som motsvarar en månatlig nederbörd på Ven.

så var det i Tarquinia och Wien och mycket regn föll. Ingenting kom ut ur detta moln på Ven
Med en låg regnintensitet absorberas vattnet av gräsarna vad som kan observeras av fantastiska gräsproduktioner. Buskarna med djupare rötter drar inte nytta av regn med låg intensitet i samma grad som gräs och lågväxande fleråriga växter och ogräs.

(10.) Den porösa hummusjorden i vår mark är 50-100 cm djup och ligger på en ogenomtränglig bas av lers. Beroende att vår mark är sluttande förlorar vi allt vatten som samlas under vinterregnet. Genom att skapa flera dammar har vi bromsat vattenrörelsen från den övre liggande marken till den nedre och situationen har förbättrats. Tycho Brahe gjorde samma sak för att kontrollera flödet av vatten och säkerställa en stadig tillgänglighet av damvatten för hans pappersbruk. Ett nytt  damm på toppen av vår trädgård har hjälpt mycket.

(11.) Jorden på vår mark är väldigt alkalisk, rododendronerna, Pieres mår inte bra här. Blommorna på växterna som älskar låg PH har mindre intensiva färger på Ven än i Wien och är mindre doftande (vi kontrollerade det på Wisteria taget från Wien)

(12.) På denna punkt kommer jag att beskriva våra slutsatser med hänvisning till år 2020. Vintern var extremt mild, mycket mildare än i Wien där temperaturen kan sjunka till -20C nattetid. I år på Ven har vi intryck av att det var varmare än en genomsnittlig vinter i Tarquinia-området i Italien. Oleanderna vi har överlevde den senaste vintern utan skydd och utan skada

(13.) Redan i februari började några buskar som Lonicera Purpusii och Viburnum Bodnantense komma att blomstra och  långsamt få  löv. Sedan i mars började persikaträdet blomma, inte intensivt men med några blommor. Blommorna utvecklades aldrig ordentligt eftersom nätterna var kalal, bladen utvecklades men det kalla vädret gjorde dem bruna. Båda växterna började blomstra igen i april. Samma konstiga förekomst har visats med några andra buskar.

(14.) Tulpanerna kom bra men blommorna blev torra i kanterna, förmodligen på grund av frysning och förändringar som liknar nekros.

(15.) Detsamma har hänt aprikosträden. Slutligen utvecklade dessa träd ingen frukt. Aprikoser och persikor klarar av - 10 - 15 utan några problem. Varför denna skada på Ven där i år temperaturen under vintern 2019/2020 praktiskt taget aldrig sjönk under minus 5 grader. (

16.) Vår förståelse och vår, hypotesen är att bristen på vintern föranledde vissa fruktträd att utveckla blommor för tidigt men eftersom temperaturen inte ökade under flera månader misslyckades fruktbildningen totalt.

(17.) I april och maj dominerades vädret av området med högt tryck i norra Sverige med nordliga vindar. Det betyder soliga dagar, ökad temperatur på dagen på grund av sol men kalla nätter. Vädret mycket liknar Mongoliet. En vår, när jag var i Seoul, sa värdarna till mig att orsakerna till att dagarna är så obehagliga är den högtryck fronten som sträcker sig från Mongoliet och de kalla vindarna blåser därifrån. På Ven kyla de starka och ofta vindarna under våren de utsatta grenarna.

Stor mess, några blad dök upp i februari och växten började utveckla nya, mer livskraftiga löv i april.

(18.) Vi antar att på grund av förhållandena som beskrivs i avsnitt (12) började växterna utveckla löv i de nedre delarna då grenarna på högre nivå utsattes för kalla vindar, särskilt under natten. Mycket liknande förhållanden består på våren i Mongoliet, vädret är extremt soligt och temperaturen under dagen stiger avsevärt men under nätter faller temperaturen avsävärd även till minus. Vindarna är också mycket bestående i Mongoliet. Under sådana förhållanden trivs de lågväxande växterna som gräs bra på Ven.

(19.) Det finns också andra intressanta förhållanden, det verkar som om växterna utsätts för en kraftig kloros (gula blad) under våren och försommaren

initial kloros, bladen utvecklas och långsamt när temperaturen blir varmare blir tillgången på mineraler bättre, chloros försvinner.

(20.) Det verkar som att rötter inte kan få tillräckligt med mineraler (vad som förvärras av den mycket alkaliska jorden). Vi måste undersöka vad vi ska göra åt det.

Kloros på grund av för alkalisk jord

(21.) Det verkar som om de mycket långa perioderna med soligt men kallt väder orsakar obalans i utvecklingen av vissa växter som buskar, särskilt när växterna värms upp under dagen och sedan utsätts för den kalla nattvinden. Stammen är varmare nära marken och bladen utvecklas först där, växterna växer inte högt. Intressant om samma förhållanden är i gång i det alpina området.

(22.) Observationen (16) kan relatera till en annan rekommendation som jag hörde när det gäller att plantera aprikosträd i klimatet där det är mycket sol på våren, men där väderförhållandena, varm / kallt ofta förändras och nätter kan vara kall. Under sådana förhållanden rekommenderas det att plantera aprikos på norra sidan av en kulle eller ett hus så att den tidiga vårsolen inte når trädet och utvecklingen av blommor skjuts upp tills vädret blir stabilt och varmt. När solen under våren når fruktträdet är växten utan risk att drabbas av temperaturer under noll.

(23.) Slutsatser för oss

(24.) Spara mera vatten för de torra somrar, utöka dagvattenhanteringssystemet.
(25.) Så snabbt som möjligt uppnå skydd mot vindar
(26.) Inför åtgärder för att sänka PH-värdet, vilket gör jorden surare. (testa YaraTera REXOLIN D12) Genom att göra jorden surare kommer växterna att ha djupare färger, doftar starkare. Frågan, kommer gula klorosblad att försvinna?